Austrian Art Nouveau Painter, 1862-1918 Gustav Klimt (July 14, 1862 ?C February 6, 1918) was an Austrian Symbolist painter and one of the most prominent members of the Vienna Art Nouveau (Vienna Secession) movement. His major works include paintings, murals, sketches, and other art objects, many of which are on display in the Vienna Secession gallery. Klimt's primary subject was the female body, and his works are marked by a frank eroticism--nowhere is this more apparent than in his numerous drawings in pencil. Klimt's work is distinguished by the elegant gold or coloured decoration, often of a phallic shape that conceals the more erotic positions of the drawings upon which many of his paintings are based. This can be seen in Judith I (1901), and in The Kiss (1907?C1908), and especially in Danaë (1907). One of the most common themes Klimt utilized was that of the dominant woman, the femme fatale. Art historians note an eclectic range of influences contributing to Klimt's distinct style, including Egyptian, Minoan, Classical Greek, and Byzantine inspirations. Klimt was also inspired by the engravings of Albrecht D??rer, late medieval European painting, and Japanese Rimpa school. His mature works are characterized by a rejection of earlier naturalistic styles, and make use of symbols or symbolic elements to convey psychological ideas and emphasize the "freedom" of art from traditional culture.  Related Paintings of Gustav Klimt :. | bondgard med bjorkar | portratt av kvinna i vitt | Island in the Attersee | The Virgin (detail) (mk20) | Judith II (mk20) |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Pieter de Molijn
(6 April 1595 - 23 March 1661) was a Dutch Golden Age painter and engraver born in England. He was baptized in the Dutch Reformed Austin Friars church in London. Little is known of his early training, but he probably traveled to Italy and in 1616 he became a member of the Haarlem Guild of St. Luke. He was a contemporary of Jacob Pinas. He married Geertuyt Huygen de Bie. During the years 1616-1627 he lived in Delft where he remarried after his first wife died. In the marriage notice, his wife Geertruyt de Roovere is from Amsterdam and he is from Delft. De Molijn was possibly a student of Esaias van de Velde. He taught several students, including Gerard ter Borch, Jan Coelenbier, Allart van Everdingen, Christian de Hulst, Anthony Molijn, Jan Nose and Jan Wils.De Molijn was known for his landscapes, but he also made genre pieces, marine scenes, portraits, and architectural pieces. This type of oeuvre is typical for the Italian-bound artists of his day, who paid their way as a jack-of-all-trades. De Molijn died in Haarlem on 23 March 1661.
Sir Thomas Lawrence
1769-1830 British Sir Thomas Lawrence Galleries was a notable English painter, mostly of portraits. He was born in Bristol. His father was an innkeeper, first at Bristol and afterwards at Devizes, and at the age of six Lawrence was already being shown off to the guests of the Bear as an infant prodigy who could sketch their likenesses and declaim speeches from Milton. In 1779 the elder Lawrence had to leave Devizes, having failed in business and Thomas's precocious talent began to be the main source of the family's income; he had gained a reputation along the Bath road. His debut as a crayon portrait painter was made at Oxford, where he was well patronized, and in 1782 the family settled in Bath, where the young artist soon found himself fully employed in taking crayon likenesses of fashionable people at a guinea or a guinea and a half a head. In 1784 he gained the prize and silver-gilt palette of the Society of Arts for a crayon drawing after Raphael's "Transfiguration," and presently beginning to paint in oil.